Under 2011 – 2015 har byggnader och hamn renoverats för cirka 15 MSek i Borghamn!

Denna pdf länk hänvisar till en rapport från Sveaskog som berättar mer om de renoveringar som gjorts. BORGHAMN Rapport 2013-14 (pdf)

Sveaskogs projektledare för hamnrenoveringen Kjell Gustavsson höll ett ÖDEK föredrag i Augusti 2015:
Kjell G framhöll att Sveaskogs uppdrag från staten är att förvalta skog, inte att förvalta hamnar och fastigheter. Men han betonade att, om kommunen eller ett företag vill genomföra saker i hamnen i Borghamn är Sveaskog välvilligt inställd. Dock kan man inte ställa upp med personal som sköter service och underhåll.

Publiken efterfrågade
• toaletter
• soptunnor/avfallssorteringskärl
• uppsnyggning av hela hamnområdet
• kommunikation med vandrarhemmet och Borghamnssten AB

Sedan föreslogs att en privatperson skriver ett medborgarförslag till Vadstena kommun där man dels informerar om Sveaskogs välvilliga attityd och dels utser en tjänsteman som sköter kontakterna med Sveaskog och med ovan nämnda företag samt att kommunen ser till att någon form av avfallsuppsamling kommer till stånd och tillgång till toaletter.

Historia

Borghamn har inga naturliga hamnförhållanden. Innan 1800-talet var strandkanten en tänkt linje från vattenverket i söder till reningsverket i norr. Fabriken för stenbearbetning ligger till stor del på utfylld mark, likaså de hus som ligger närmast Vättern vid hamnområdet. Utfyllningen består av spillsten från stenbrottet.

Om vi går tillbaka till 1800-talet fanns här endast enkla trä bryggor, som var byggda på stenkistor. Stenkistor är som en låda, timrad av grova stockar som sedan fylldes med sten så den står stadigt på sjöbotten. Dessa lastbryggor kunde endast angöras när vindförhållandena var de rätta. Vid ostlig och sydlig vind går det bra medan västlig och nordan är betydligt svårare.

De äldsta bryggorna var belägna närmare Omberg än den nuvarande hamnen. Hur det såg ut här under 1100-talet när cisterciensermunkarna lastade sten till Alvastra kloster, finns det tyvärr ingen dokumentation om. Vi vet dock vilken båttyp de använde sig av. Det var en mycket robust, flatbottnad, pråmliknande farkost, som seglades eller roddes fram.

Hamnen kan man säga började byggas år 1814, då sten forslades härifrån till byggandet av Götakanal. Sedan fortsatte utvecklingen fram till 1825 då hamnen i stort sett fick det utseende som den har idag.

Delar av hamnen upprustades 1970 och då reparerades de mest skadade delarna. Tyvärr gjordes denna reparation på modernt vis med betong som höll i 20 år. Om vi då jämför detta med den byggteknik som användes år 1825, inser vi att det hade varit bättre att försöka återställa hamnen till ursprungligt skick. En vågbrytare är också viktig för att få bättre gästhamnsplatser vid sjögång.

Idag används hamnen mestadels av fritidsfiskare. Under 1800-talet till början av 1900-talet, då var här stor aktivitet på sjöfarten. Här lastades ut mängder av byggnadssten till Götakanal och Karlsborgs fästning.

Det var inte bara sten som lastades ut härifrån, här lossades och lastades spannmål och gödningsämne till jordbruket, skogsprodukter från Omberg. Det berättas att det kunde ligga upp till 5 skutor inne samtidigt för lossning eller lastning, samtidigt som det låg lika många utanför på redden och väntade på sin tur.

Den brygga som ligger närmast stenindustrin var den där spannmålen lastades om från häst och vagn till båt. Därav har bryggan fått namnet BONDBRYGGAN.

Innan renoveringen 2011-2015 var en del av hamnpirerna i så dåligt skick att man fick stänga av på flera ställen för att ingen skulle skadas. Borghamns fiskare- och hamnförening kan ni lyssna på via P4 Östergötland (från nov. 2011), när det berättas om hur pirerna rasat.

Tack Sveaskog! Hoppas alla hamnplatserna blir brukbara igen och att buskar och träd vid hela Borghamns-skolans område sköts.

Nästa steg kanske är att fixa de båtplatserna som har Y-bommar?
Eftersom förhållanderna är som de är, så vore det bra att ta bort de trasiga Y-bommarna och istället använda sten/boj med kätting för att förtöja aktern, plus laga den trasiga delen av träbryggan så att förtöjning i fören också fungerar. Båtplatserna vid fiskemuseet/bodarna som Fiskareföreningen driver fungerar ju fint.

För tryckutjämning i hamnen vore det bra att få tillbaka avlastningskanalen som tyvärr sattes igen då man renoverade på 1970-talet. En ramp vid bondbryggan tycker vissa skulle behövas så att trollingbåtar som är tyngre kan komma mer i vattnet utan att behöva få hjälp av en kranbil vid isättning och uppsättning. Just nu åker de till Hästholmen istället.