April, 2015. Kultur- och utbildningsnämnden, förslag om framtida organisation för grundskolan.
På grund av ett politiskt uppdrag från kultur- och utbildningsnämnden, så har en utredning tillsatts för att ta fram ett förslag på framtida organisation för kommunens grundskoleverksamhet. Den utredning som har tagits fram ligger nu på politikernas bord att fatta beslut om på kultur- och utbildningsnämndens sammanträde 21 april, 2015.
Det har tidigare funnits en lokalutredning med förslag på hur kommunen ska komma vidare i den här frågan. Vi som kommun har dock inte lyckats att hitta en samsyn. Det har varit en stor delaktighet och engagemang i det tidigare lokalprojektet, och det arbetsmaterialet har varit väldigt viktigt i arbetet med den nya utredningen. Samtidigt så har vi en ny politisk majoritet med visioner om ett växande Vadstena som vi också har tagit hänsyn till i utredningen. Ambitionen med utredningen är att skapa en tydlig, framtida riktning för hela skolverksamheten i kommunen. Detta är avgörande för att kunna skapa en attraktiv skola med samordnade resurser som ger goda resultat i ett växande Vadstena.
I förslaget utgår vi från de krav som både läroplan och skollag ställer på utformingen av verksamheten. Syftet med denna utredning är att föreslå en verksamhetsförändring som ger en kostnadseffektiv organisation och som ger bättre pedagogiska möjligheter att öka måluppfyllelsen för alla barn och elever i Vadstena kommun.
Utredningen förslår att grundskolans verksamhet ska organiseras på de tre tätortsskolorna från och med vårterminen 2016 enligt följande:
S:t Persskolan, förskoleklass till och med årskurs tre (F-3)
Katarinaskolan, årskurs fyra till och med årskurs sex (4-6)
Petrus Magni skola, årskurs sju till och med årskurs nio (7-9)
Detta innebär att eleverna på Rogslösa skola flyttar över till S:t Persskolan eller Katarinaskolan. Nuvarande skolskjuts kommer att ersättas med förlängda turer till och från tätorten. Utredningen föreslår också att det fortsättningsvis ska finnas skolskjuts till fritidshemmen.
Motiveringen till detta förslag har tre perspektiv; pedagogiska, likvärdighet och ekonomiska. Vi tror att en samlad skolorganisation i tätorten gynnar alla elever i Vadstena kommun. Något större klasser ger mer utrymme att frigöra resurser till alla elever oavsett behov. Rogslösa skolas elever kan inrymmas i befintliga klasser eller grupperingar i tätorten, vilket innebär två till tre elever mer i varje klass. Förutom verksamhetsanpassningar så minskar hyreskostnaderna på 1,2 miljoner. Dessutom minskad debitering för skolmåltider.
Skollokalerna i Vadstena kommun är av skiftande standard och vi behöver rusta lokalerna för framtiden. Det gäller både den fysiska utformningen av lärmiljön, både inne och ute, men även den tekniska utrustningen och IT-miljön.
Om förslaget antas av kultur- och utbildningsnämnden kommer nämnden att bjuda in till informationsträffar för vårdnadshavare.
Beslutsordning
21 april, 2015, tog kultur- och utbildningsnämnden ställning till utredningen. Förslaget godkänndes och ärendet tas upp i kommunstyrelsen 13 maj, 2015. Slutgiltigt beslut tas i kommunfullmäktige 17 juni.
Kultur- & utbildningschef
Kristina Lohman
Telefon: 0143-150 00
Rektor – S:t Persskolan & Katarinaskolan
Marie-Louise Mattisson
Telefon: 0143-152 20
Rektor – Petrus Magni skola & Rogslösa skola
Suzanne Stråkander Rockler
Telefon: 0143-152 30
Handlingar “Ärende 10”
KUN 150421 – Handlingar ärende 10, utredning 2015-04-13
……………………………………………
Felaktigheter, brister och tveksamheter i Utredning 2015-04-13 ang grundskolan i Vadstena
Vi, några invånare i Vadstena kommun, har gått samman och läst den sk utredningen “Framtida organisation av grundskolan i Vadstena kommun”. En mängd fel är presenterade i denna, titeln kunde lika gärna varit “Plan för nedläggning av Rogslösa skola.”
– I första meningen på sidan 3 fastslås att man vill ”…locka fler familjer att bosätta sig i Vadstena…”. På sidan 5 står det ”Vadstena ska vara den självklara bostadsorten…” Inte ett ord om kommunen i sin helhet. Har Översiktsplanen redan skrotats? Av vem och när?
– Under elevutveckling, sidan 7, påstås att det föddes mycket barn i mitten av 90-talet och att det dröjer 30 år till nästa omgång stora barnkullar. Så här ser fakta ut i SCB:s statistikbas http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/?rxid=2c5806fd-a774-47a7-91e0-4d4627471dca med intervaller (avrundat tusental):
1968 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2014
113 110 103 97 98 124 103 90 101 116 114
och prognosen:
2015 2020 2025 2030 2035
120 129 125 118 118
Det stämmer alltså inte att det föddes extra mycket barn i mitten av 1990-talet. Det är alltså näst mest barn i sammanställningen ovan (1968-2014) som föddes 2010, barn som alltså ska börja förskoleklass ht 2016 och det är även stora barnkullar som ligger framför oss.
– Sidan 8 är ett märkligt hopkok av gissningar till varför elevantalet minskat i Rogslösa. Man nämner rivning flerfamiljshuset i Borghamn som en förklaring samt förändringar i lokala näringsgrenarna. Vidare ett påstående om att strukturrationalisering inom jordbruket upphört. Författarna torde vara tämligen ensamma i hela Sverige om den prognosen över jordbrukets utveckling! Sedan skriver man inte något om att i perioden innan det var över 100 elever i Rogslösa var antalet elever nere på 40 men vände upp igen. Man får det att se ut som att elevantalet ständigt legat på 100 och nu sjunkit drastiskt.
– På sidan 10 får man uppfattningen att huvuddelen av föräldrarna i området kring Herrestad valt att sätta sina barn i skola i stan. Rätt är att 2 familjer av 7 gjort det! Man underlåter att nämna att de senaste 10 åren har alla barnen i västra delen av område 200 gått i låg och mellanstadiet i Rogslösa samt att det går barn från innerstaden i Rogslösa idag.
– På sidan 14 under ”Ytor per elev” skriver författarna att storleken på elevpengen till de fristående fritidshemmen skulle påverkas av lokalkostnaden för Rogslösa skola. Endast kostnader härrörande till kommunens fritidshem påverkar elevpengen till de fristående fritidshemmen. Detta vilseledande påstående upprepas ytterligare en gång på sidan 25, punkt 2 under ”Ekonomiska fördelar med….” Dessutom står det att i Rogslösa förfogar eleverna över 45 m2 lokalyta var. På min räknare blir 1150 m2 (skola inkl matsal mm) dividerat med medelantalet elever 2015 (40 elever) 29 m2. Medveten felräkning?
– Sidan 22, Kostnadsjämförelser inom kommunen. Dessa siffror är budget 2015, inte utfall 2014. Hur budgeten för undervisningskostnaden per elev kan skilja 14 000 kr mellan Rogslösa och tätorten när personaltätheten i skolorna var exakt lika ht 2014 går inte att få något tydligt svar på från kommunens tjänstemän. Skillnaden förklaras med skolledningskostnader men det är svårt att se hur en 8% rektorstjänst plus en 30% platschefstjänst kan kosta 600 000 kr /år (40 elever * 15 000 kr i skillnad undervisningskostnad). Dessutom ligger det skolledningskostnader i tätortens undervisningskostnad vilket då rimligtvis borde minska skillnaden.
Lokalkostnaden (1,1 milj) är inte satt i paritet med den faktiska kostnaden. Åtminstone inte för 2014 då bokförda kostnader (el, värme, vatten,uh, trädgårdsskötsel mm) var ca 370 000 kr. Därtill skall läggas ca en halvtidstjänst för städ/vaktmästeri. En investering i en värmepump gjordes för ca 300 000 men hur den kostnaden hanteras är oklart. Rimligtvis borde den läggas på upp på plan och då belasta kapitaltjänst med ca 50 000 årligen. Summa kostnad 420 000 kr plus en halvtidstjänst.
– Sidan 23, Att stänga skolan vt-16 mitt i en årskurs gynnar ingen. Då är det bättre de stänger ht-15 så att eleverna kommer i fas i sina klasser och är med från uppstart. Vad gäller att nyttja lärarresurserna vet alla som arbetar i skolan att genom att tillsätta extra personal mitt under pågående läsår inte ökar någon måluppfyllelse. En verksamhet måste planeras med rätt antal personal från start för att få en verksamhet där alla huvuden utnyttjas till fullo. Att ”stoppa in” Rogslösas personal i befintlig verksamhet i januari är rent resursslöseri!
Även avslutande meningar visar från vilket perspektiv de som skrivit utredningen ser på nedläggningen. 6:orna blir inget problem i bef verksamhet för de är redan delvis på Katarina och övriga åk skapar inga större problem i bef klasser för de är så få och innebär bara en mindre ökning av klasstorlekarna. Snacka om ”stanperspektiv”! Att Rogslösas elever mister sin skola, lärare och sammanhang de är vana vid, delas upp i olika klasser där de inte känner de andra barnen samt tvingas åka buss tidigt och långt redan ifrån 6:års ålder nämner man inte ett ord om.
– Sidan 24 under Pedagogiskt perspektiv hänvisas till “dagens forskning” vad gäller att det inte finns fördelar med små grupper i skolan. Det påstås att grupper inte ska understiga tio elever och liknande utan att det finns uppgifter om var påståendena har hämtats. Detta går inte! Utan källhänvisningar kan man påstå vad som helst! Det finns därimot motsatta uppfattningar, bl a från socialdemokraterna som regerar både Sverige och Vadstena kommun.
Det är också outgrundligt var uppgifterna om att elever med särskilda behov behöver större klasser för att fungera bättre kommer ifrån (sidan 25). Idag delar lärarna ofta de stora klasserna i mindre grupper för att få det att fungera bra. Vidare på sidan 25 under Ekonomiska fördelar nämns det att skolan sålts. Till vem? Är det till kommunens fastighetsbolag lär ju inga kostnader försvinna, bara byta redovisningsansvarig.
Ovan har vi pekat ut några exempel på direkta felaktigheter och tveksamheter i utredningen. Man redovisar inte:
– en enda alternativ lösning till en nedläggning av Rogslösa
– minsta försök till konsekvensanalys för de drabbade barnen,
– något om konsekvenserna för den framtida utvecklingen i Borghamn/Rogslösa området.
Herrestad 20 april 2015,
Thomas Malmström,
redigerare av synpunkter från boende på landsbygden i Vadstena kommun
Tel 070-776 24 00, thomas.malmstrom@014340000.se
Länk till utredningen: http://www.vadstena.se/Documents/Kommun%20och%20politik/Kallelser%20och%20protokoll/Kultur-%20och%20utbildning/2015/2015-04-14/KUN%20150421%20-%20Handlingar%20ärende%2010,%20utredning%202015-04-13.pdf
……………………………………………
Gör om, gör rätt!
mvt.se 15-04-16
ÅSIKTER Med en vision att öka invånarantalet i Vadstena kommun, är det då rätt väg att lägga ner en skola? Skulle inte tro det.
Från en som förhoppningsvis slipper att ångra sig att hen röstade på Konsensus med dold agenda gällande hela Vadstena kommun.
Vadstenabo
……………………………………………
Nedläggning av skola hotar levande landsbygd
I ett tjänstemannaförslag som presenterades idag, 14 April 2015, vill skolansvariga i Vadstena lägga ner landsbygdskolan i Rogslösa våren 2016. Men det får allvarliga konsekvenser för landsbygden menar skolbarnens föräldrar.
– Det är jättesorgligt. Man får ont i magen och undrar varför de tänker så kortsiktigt, säger Karin Ceder, som har två barn i skolan.
– Det är hemskt tycker jag. Alla barn passar inte i stora skolor och alla vill inte bo i stan. Vissa barn behöver mindre grupper med lugn och ro som här ute, säger Janani Angestad, som har en son i första klass.
Vill lägga ner sin egen skola
En av dem som gjort utredningen är Rogslösa skolans egen rektor Suzanne Stråkander Rockler. Idag berättade hon om skolans öde.
– Det är klart att det är tråkigt för det är en väl fungerande skola med duktiga pedagoger och eleverna som gör fina resultat. Men som rektor i Vadstena måste jag se till hela kommunen och att alla elever får så lika förutsättningar som möjligt. Det handlar om alla elevers rätt till exempelvis särskilt stöd och att skolan är handikappanpassad, säger hon.
Utredarna menar att det blir dyrt att ha 30-40 elever på Rogslösa skolan när skollagen ska efterlevas och det dessutom är stora renoveringsbehov. De senaste tio åren har antalet grundskoleleveri Vadstena sjunkit med 40 procent men lokalytan har varit oförändrad. För att inte gå med miljonunderskott behöver 1 av 4 skolor tas bort.
– För att klara den budget vi fått så måste vi göra så här, säger kultur- och utbildningschef i Vadstena Kristina Lohman.
Krockar med en levande landsbygd
Samtidigt har politikerna satt upp som mål att kommunen ska växa från runt 7 000 till 10 000 invånare till år 2030. Då måste man satsa på landsbygden menar skolföräldrarna, och de är beredda att slåss för sin skola som de anser är grunden för en levande landsbygd.
– Det finns inget som säger att vi inte skulle kunna starta en friskola och då blir det en kostand för kommunen i alla fall, säger Karin Ceder.
– Det blir en framtidsfråga för politikerna, säger Kristina Lohman,och tillägger att det är bra att det finns ett starkt föräldraengagemang.
Men närmast är det politikerna i utbildningsnämnden som ska ta ställning till förslaget 21 april.
REPORTER
Alexandra Hjelm alexandra.hjelm@svt.se
Publicerad:14 april 2015
via @svtnyheter
……………………………………………
Rogslösa skola hotas av nedläggning igen
VADSTENA I en tjänsteskrivelse till kultur- och utbildningsnämnden förslås att Rogslösa skola ska avvecklas. Skolans egen rektor Suzanne Stråkander Rockler har tillsammans med tjänstemän tagit fram en vision om vad som vore bäst för framtiden, vad gäller organisationen av grundskolor i Vadstena kommun. En av punkterna i skrivelsen är att all grundskoleverksamhet ska organiseras i tätorten från och med den 1 januari 2016.
– Det är självklart tråkigt och ledsamt. Vi har en bra verksamhet, säger Suzanne Stråkander Rockler, rektor för Rogslösa skola och fortsätter:
– Men vi har för stor arbetsbörda och därmed svårt att hålla en hög kvalitet.
För många lokaler, gör det också svårt för skolan att gå runt. Som rektor för Rogslösa menar dock Suzanne Stråkander Rockler att hon inte bara kan se till just sin skola, utan vad som är bäst för Vadstena kommun.
REPORTER
Tove Dockson tove.dockson@mvt.se
Publicerad:14 april 2015
artikeln från MVT.se
……………………………………………
Rogslösa skola mot nedläggning
mvt.se 15-04-21
ROGSLÖSA Föräldrar var på plats när kultur- och utbildningsnämnden hade möte. Men det ser ut att bli en nedläggning. Det blev nämligen nämndens förslag till kommunfullmäktige att besluta. Den 1 januari 2016 finns inte längre någon undervisning där enligt förslaget.
– Kostnaden för lokaler är för dyr, vilket påverkar den pedagogiska undervisningen. Det finns inte resurser, säger nämndens ordförande Göran Fältgren (S).
Han nämner också att nämnden gått med underskott fyra år i rad. Dessutom menar han att resultaten i skolan kan bli mer långsiktigt bättre om man har färre skolor och samlar dessa mer tätt. Det kan också göra Vadstena mer attraktivt som kommun.
– Vi kan inte hamna i något annat läge än att lägga ned Rogslösa skola, säger han.
Den gröna alliansen motsatte sig dock majoritetens förslag att lägga ned skolan.
– Konsensus vill få kommunen att växa. Då kan man inte börja med att lägg ned en byskola, säger Daniel Nord (M), andre vice ordförande i nämnden som menar att Borghamn och Rogslösa verkar uteslutas från det majoriteten säger sig vilja satsa på.
Den gröna alliansen har också kritik mot tidpunkten för nedläggningen, att det inte sker i slutet av ett läsår.
– Att det ska läggas ned vid årsskiftet är märkligt, säger han och menar att nedläggningen inte kommer ge mer resurser.
jonas.carlsson@mvt.se
15-04-21
http://www.mvt.se/nyheter/vadstena/rogslosa-skola-mot-nedlaggning-10952956.aspx
……………………………………………
Trivs i skolan
mvt.se 15-04-22
BORGHAMN Det är röjardag på Våga Gård i Borghamn. Barn och föräldrar hjälps åt med att fixa förskolan tillsammans. Stämningen borde vara på topp, men i stället vilar lika delar kämparglöd som oro över området. Rogslösa skola hotas av nedstängningen och många är berörda.
Vad skiljer en liten skola från en stor? Väldigt mycket, om eleverna på Rogslösa skola får svara. Här är gemenskap och nära samarbete vardag. Klasserna är blandade och varken kunskap eller vänskap begränsas av ålder.
– Om skolan stängs ner kommer vi hamna i olika klasser. Alla är ju vänner med alla här, i stan är det mer splittrat, berättar några av barnen under en paus i städandet.
Även relationen till skolans lärare är något barnen tror är unikt för Rogslösa skola.
– Vi är inte så många, så lärarna har tid att hjälpa alla. De kan anpassa sig efter varje elev och man är inte fast i sin årskurs, menar de.
Att lyssna när barnen berättar om sin skola, hur den kan räddas, varför den är i fara och vad den betyder är inspirerande. Det är uppenbart att engagemanget är stort – men inte tack vare beslutstagande politiker.
– Ingen har hälsat på oss och det är synd. De som vill stänga skolan är jättevälkomna att se hur vi har det och vilka vi är, menar barnen. Ett besök hade även gett eleverna chansen att fråga ”varför”.
– Vi har ju hört att man vill utveckla kommunen, men varför struntar man då i landsbygden? Hur ska man satsa på närproducerad och ekologisk mat om landsbygden dör ut? Varför ska skolan stängas mitt under ett läsår, precis när sexan ska börja med betyg och nationella prov? Varför fick vi nyss en bergvärmepump om det finns så lite pengar?
När Roland Vallgren flyttade med sin familj till Vadstena från Linköping hoppades han på ett gemytligt liv. Snart insåg de dock att förskolan i Vadstena var större än de tänkt sig. I stället vände de sig till Rogslösa skola, något som visade sig vara perfekt för dem. Tanken på att skolan nu skulle stängas är nedslående.
– Det handlar om vilket liv som passar oss bäst. Vi kommer inte återvända till en stadsskola om Rogslösa skola stänger. Familjer som vår, som inte önskar urbaniseras, tvingas i stället leta efter andra kommuner att bo i. Det är inget som gynnar Vadstena, berättar Roland Vallgren.
Han är inte den enda föräldern som känner sig besviken på Vadstena kommuns politiker.
– Vi gavs löften om satsningar på landsbygden, på skolan. Sen får vi rykten om att Johan Lindell (Kons) och andra bara representerar sina väljare och att ”de finns i stan”. Det är inte så politik fungerar, Vadstena är för litet för ett storstads-tänk. Är det verkligen en kamp mellan landsbygd och stan som ska få kommunen att växa?